Ny adress, samma blogg

Kära läsare, jag ber att få hänvisa till http://grovaord.spotlife.se/ istället! Samma blogg, ny adress men äntligen grövre.

Ett ord utöver det vanliga

Idag, för cirka 5 minuter sedan, fastslog jag (med hjälp från Desirée och Greta) att suspekt förmodligen är världens bästa ord. Allting blir så mycket mer intressant om man beskriver någonting som suspekt.

T.ex
Jag har en hund = inte så intressant
Jag har en suspekt hund = väldigt intressant

Jag har ritat en teckning = inte så intressant
Jag har ritat en suspekt teckning = väldigt intressant

Kan du komma på ett bättre ord?


En glad Hanna


Av mig, från mig, till mig




Stanna livet för en stund
pause
sitt, gör plats, bland ljudet av tystnaden som ekar mellan väggarna
låt oss lyssna till skammen
göm mig i ditt självförakt
allt är ditt fel, javisst


Den obekväma sanningen

Förvisso är det nog dumt att skriva det jag nu tänkt skriva och möjligheten finns att jag kommer att ångra mig. Faktum är jag har puls och magknip. Men mina känslor är mina att bruka på det sätt jag vill. Och sanningen är min att tolka. Så döm mig bäst du vill, tyck att jag gör fel om du så önskar. Men jag har länge behövt skriva det här. Det är mitt sätt att bearbeta sånt som är jobbigt.

För två och ett halvt år sedan träffade jag några otroligt fantastiska människor. Människor som jag kommit att älska av hela mitt hjärta och som, även om de kanske inte märkt det, funnits för mig när livet varit som svårast. Det är svårt att förstå vilken stor del dessa personer är av mig. Men tro mig, de är en stor, om inte en ofantligt, stor del av mig.
För två år sedan blev en av dessa vänner mer än en vän till mig. Han blev den jag kom att dela dag och natt med i två år. Han har på så många sätt gjort mig till den jag är idag och kommer för alltid att betyda mer än han förstår för mig.
Den fjortonde november förra året tog jag det svåra beslutet att avsluta vår tid tillsammans. Det är det svåraste beslut jag någonsin fattat och ingenting har gjort mig så ont. Men av respekt för det vi haft, var det rätt beslut.
Tiden därefter agerade jag utefter mitt hjärta och kanske inte helt av respekt. Jag agerade, för en gångs skull, helt efter mina egna behov. Detta resulterade i att den person jag delat två år med säger att han hellre skulle se mig död. Att en person jag under en väldigt lång tid kallade för min bästa vän bröt det förtroende jag haft för henne, utan att bemöda sig med att förklara varför. Att ytterst få av de vänner jag älskat så innerligt kunnat stå upp och säga - Mikaela, vi litar på dig.
Jag skriver det här för att någon kanske ska läsa det och ta åt sig. Jag skriver det här för att det är min sanning och min uppfattning av det hela. Och jag skriver det här för att berätta - jag har aldrig ljugit, jag har aldrig bedragit.
Så ni som stått mig så nära och ni som på något sätt känner er träffade - ge fan i att prata om mig. Jag älskade er då och jag älskar er nu. Och jag känner mig så fruktansvärt utbytbar och allt utom betydelsefull.

Till dig; jag låter dig vara nu. Av respekt. För en av de finaste saker som hänt mig.

Förmodligen gjorde jag fel i att skriva det här, men jag orkar inte bryr mig.


17 år


Någon slags komplimang

- Ludvig, är du attraherad av mig?
- Ja
- Skulle du vara attraherad av mig om jag var tjock som en häst?
(lång betänketid)
- Ja...

Han är bra no fin min Ludde


IQ-prövning

Jag har bytt header. All by myself. Ni får tycka att det är löjligt lätt, men det tyckte inte jag. Så nu ska jag gå och vara stolt över mig själv. Blev dock jävligt förbannad över att jag upptäckte först nu att man måste fylla i en text (där det står Mikaelas). MEEN det må vara hänt!


I´ve done things you´d only dream about


Jag har tänkt på en sak..
Det är skillnad på att vara naken i ett konstnärligt syfte och vara naken i ett expanderande, sexuellt syfte.
Det första är det vackraste jag vet, det andra är ett brist på insikt.
Jag vet det, därför att jag talar av egen erfarenhet.
Jag vet det, därför att jag gjort det, och fortfarande betalar priset av det.
Vi har alla ensamrätt på våra kroppar och det står oss fritt att göra vad vi vill med dem.
Men vem blottar du ditt innersta för.
Dig själv eller någon annan?


Att äta ett dött djur

För er som inte visste det så har jag den fantastiska äran att två gånger i månaden få publicera diverse allster och reportage i Västerbottens Folkblad. Så om ni läser VF och alltid har undrat vem den supercoola tjejen som skriver i UNG är, så är det jag. Och för er som undrar hur mina verk kan se ut så bjuder jag här på den andra krönikan jag skrev för VF.

”Så jävla gay”. Det är inte en helt främmande fras. Tillsammans med ”kuk” och ”fitta” så studsar det mellan väggarna i varje gymnasium, högstadium, mellanstadium och tragiskt nog lågstadium. Det är skällsord som blivit till svordomar.

Att kalla någon för fitta är en kränkning och förnedring men det är även vad jag säger när jag sparkar tån i dörrkarmen. I min värld är det så jävla gay att läsa Kissies blogg och kuk är en av de svordomar som allra enklast trillar ur min glappa käft. Allt detta trots att jag tror på människans fria sexualitet och kallar mig stolt för feminist.

Så frågan är då, är jag och alla andra som yttrar dessa ack så fula, men o så vanliga ord, onda ordbanditer med låg moral? Eller har vi bara följt med den utveckling som gjort ”nedrans” och ”rackarns rabarber” till svordomar som borde begravas jämte med dinosaurierna?

Jag anser att vi borde släppa moralspärren något. Bara för att jag och kanske du använder alla dessa ”fruktansvärda” ord är vi inte dåliga människor. Faktum är jag att tycker att vi måste sluta se bög, lebb, kuk, fitta som någonting dåligt. För det är just precis vad de inte är. De är ord som beskriver våra kön och sexuella läggningar. Inget mer. Att förbjuda och smutskasta de orden är att smutskasta oss själva. Så alla ni präktiga moralkärringar, cut the bullshit. Jag säger inte fitta för att jag vill trycka ner på alla oss kvinnor, jag slog bara tån.
VÄSTERBOTTENS FOLKBLAD


Nu ska i alla fall och Ludderockstar ta Smilla på promenad.
So long!


Morgonstund har guld i mund

Jag har börjat utveckla väldigt vuxna vanor känner jag. Somna tidigt på kvällarna, bara för att vakna vid åttatiden på morgonen. Vad sjutton sker, håller jag på att växa upp? Eller är det bara en fas jag måste gå igenom? Jag hoppas på det senare. Fast det är å ena sidan ganska skönt att vakna tidigt. Allt är så vackert. Vackrast är då mannen(?) vid min sida som snarkar för sig själv.

Nu ska jag, som en sann proletär, se om jag inte kan knåpa ihop ytterligare ett mästervärk för er att läsa vid frukostbordet..!


Ludderockstar med groupies (i singular) och öl


Soon to be famous

Nu har jag trixat och fixat i x antal timmar för att jag ska kunna bli en stor bloggstjärna.. Ehe.. Återstår att se hur det går, men vafan. Lägg till mig i Bloglovin, jag kanske skriver något överdrivet intressant någon dag!

Nu ska jag och Baby Mo i alla fall se på film tills vi ska ut på olaga äventyr!!


Naket, obehagligt och obscent.
Eller bara vackert


The high fashion geek

Sitter på APUn med huvudvärk och Luddelängtan. Som tur är trivs jag väldigt bra här. Igår var jag på gymmet och prövade (provade?) på Body Combat. Det var sjukt jobbigt och känns i hela kroppen idag. Men ikväll blir en lugn kväll. Måste dock jobba lite, har publicering på måndag och det kommer att bli fett!

Jag tycker att dagens outfit´s bilder är ganska fånigt, men idag är jag så pass nice klädd att jag måste bjuda på en. So, here we go high fashion geek!




En moralisk predikan

Jag är många gånger en ganska ond människa. Jag hatar mycket och ofta, litar sällan på männskligheten och är tyvärr kritisk till mycket. Men mitt i allt det där har jag ett varmt hjärta (ja, man får fan tala gott om sig själv). De personer som står mig nära älskar jag otroligt mycket, och det finns ingenting jag inte skulle göra för dem. Ibland älskar jag nog så att det sårar mig själv. Men hellre för mycket empati än ingen. Och det är just där som skon klämmer. Vid empatin.
Det finns personer som av.. biologiska? skäl inte kan känna empati, och det är förståligt. Men sen så finns det människor av rent egoistiska skäl inte kan sätta sig in i någon annans situation och det är mest ofattbart. Att en person kan vara så uppe i sin egen värld att man mister förmågan att se till andra.
Nu är jag inte Saint Mikaela som ska uttala mig i allt för många frågor av detta slag, för jag är inte klanderfri. Men ibland tror jag att det är bra att stanna upp och bara tänka igenom sina ageranden, det är något jag själv önskar att jag gjorde oftare.

Nu ska jag sluta predika innan jag börjar kasta sten i glashus (åh vad jag älskar ordspråk).


Tillsammans med en av de jag älskar mest


En utbytbar pojke och en märklig hund

Inatt byter jag ut Ludvig mot mamma och sover alltså utan honom för första natten på.. jag vet inte. Känns dock väldigt tomt, redan. Dessutom tror jag inte hon är ute efter mitt egentliga sällskap, bara mina goda råd när hon packar väskan för en weekend i Stockholmia. Som för övrigt innebär att jag är Smillavakt (Johannes) i fem dagar. Som i sin tur innebär att jag får bo i en nice trea nära centrum och äta gratis mat. Tråkigt!



Var tvungen att lägga upp några bilder bara så att det ska framgå vilken märklig hund detta är.
Hon är cirka hundratvå gånger så konstig som hon ser ut att vara.


Huvudvärk, dans och missär

Gårdagen var kul. En udda skara beståendes av Todd, Anoma, Malin, jag och Ludvig började kvällen med öl, smink och dålig musik. Därefter kom Lucas körandes i en (volvo) limousine och skjutsade oss till Aschanska. Där träffade vi på mycket trevligt folk och jag (hör och häpna) tog mig faktiskt en sväng om eller två. Det är inte var dag som det händer!
Idag är dock straffet för den knappa förtäringen av alkohol hårt och jag tror att mitt huvud håller på att sprängas. Ludvig fick sig, tack vare den, en utskällning som hette duga på Ica när han frågade om det inte är godare med mjölk än med sprite till maten. Som vi alla förstår en hemsk fråga av honom som fullständigt berättigade min vrede!
Några bilder från kvällen har jag ännu inte i min ägo, men jag bjuder på ett litet stöldgods från Malin Wiklund.
Såhär pigg är jag idag

Bögar och obefintliga fyllor

Igår åkte jag och Ludderockstar hem till Desirée och hennes kollektiv. Det var dags för (jag citerar) Fyllans återkommst. Jag som inte var fulla förra gången, blev heller inte full denna gång.. märkligt! Efter ett tag dök min bästa vän och själsfrände Viktoria upp.
Vi konstaterade som vanligt att vi har rätt - och alla andra har fel!
Eftersom Ludvig bara är ett barn så blev han trött och fick cykla hem. Jag och Viktoria förtärde då ytterligare alkohol för att sedan dra på en gayfest på Ersboda. Vet inte riktigt vad skillnaden på en gayfest och en vanlig fest är, men.. Där konstaterade vi åter att vi alltid har rätt, myste och hade kvalitetstid. Det var fint.

Ikväll ska jag åter på gayfest, denna gång klassas det dock som klubb och huseras ingen mindre stans än på Aschanska. Eftersom min Vickipö inte har åldern inne får hon stanna hemma ikväll, Ludderockstar gör dock sin krogpremiär. Han ska få leva ut sin bögighet till fullo ikväll, det kommer göra honom gott. Jag håller med förfest så om det vill sig väl kanske jag kan slänga upp några bilder sedan.

Nu ska jag dricka te och fokusera på att inte bli sjuk


Har ännu inga bilder från igår, men här är hon.
Min bästa vän och vapendragare
Viktoria Eriksson



Om

Min profilbild

Mikaela

Hej och välkommen till min plats i den hypade cybervärlden. Här skriver jag om vad som florerar i mitt lilla huvud och min värld. Det är mest troligt poetiskt, obscent, gnälligt, lite provocerande och kanske inte alls i din smak. För sån är jag, obekväm, älskvärd och bitter.

RSS 2.0